Category Archives: Show

Bjertorp slott

02 Mar 18
Daniel Karlsson
, ,
No Comments
Idag står skridskoåkning med kidsen vid Sjöängen på schemat.
Efter det drar jag till “schlätta”, närmare bestämt Bjertorp slott där jag spenderar natten inför giget i Vara konserthus imorgon. (Föreställningen helt utsåld i dagsläget)
 
Först tar jag en skön löprunda i området. Sen tänkte jag slå mig ner framför en av slottets brasor, beställa något gott, öppna datorn och skriva på en bok. Det är något med den tanken som inte alls känns jobbigt, men det är svårt att sätta fingret exakt på vad som inte är jobbigt. Här är slottet …

Show på Vara konserthus

28 Feb 18
Daniel Karlsson
, , , ,
No Comments

På lördag (3/3-2018) bär det av till Vara för att göra ge en show i konserthuset. Det har blivit några shower där igenom åren och jag gillar scenen väldigt mycket. Så det ska bli roligt!

Så om ni vill se en trollerishow och träffa mig och säga hej är det bara att pipa förbi. Dock finns det väldigt få platser kvar! Det är näst intill utsålt som det ser ut i skrivande stund.
Gå in och boka här – https://tix.se/sv/vara/buyingflow/tickets/1088/

Dessutom har jag kanske med ett gäng exemplar av min bok Trolla med Daniel som alltså släpps imorgon, 1:a Mars!

Jag hoppas vi ses!

Vikenfesten 2017 … och Döshult

31 Jul 17
Daniel Karlsson
, , , , ,
No Comments

Så var Vikenfesten över för i år. Det var första gången jag medverkade och jag hade hur roligt som helst. Underbar publik som köpte min bok Signes Äppelträd i massor, vilket gladde mig!

Jag hade med mig hela min familjen ner till Helsingborg eftersom jag ville visa dem mitt hus där jag växte upp och platsen som är födelsen till många av mina berättelser.

Det första besöket var smått udda eftersom det var kidsen önskan att få besöka den riktiga “Signes” grav i Allerum. Givetvis skulle de få det om de ville.

Sedan bar det av till våra vänner Emilia och Nicke. Emilia bodde själv i Döshult under min uppväxt och hon var min stora kärlek! Tack och lov hittade hon dock Nicke och de är kanske det finaste paret jag någonsin träffat. Utöver det var de som alltid otroligt hjälpsamma och gästfria.

Men dagen efter besökte vi så min barndom. Döshult. Det var så underbart att få visa mina barn de åkrar och ängar och skogsdungar jag sprungit runt i. De blev precis som jag när jag var liten, de hittade på 600 lekar per sekund och visste att det var en magisk plats. Precis som jag alltid vetat och fortfarande är övertygad om.

Jag visade dem Signes hus. Ja, hennes riktiga hus är ju rivet sedan länge och man har nu byggt ett mycket större hus. Inte samma hus men i alla fall samma plats. Vårt hus är fallfärdigt och mina föräldrar vill aldrig mer se det eftersom de mår dåligt av synen. Men jag tänker annorlunda, då jag inte ser det mina ögon bevittnar. Jag ser samma hus som jag växte upp i och inget kan förändra min inre bild.

Men mest av allt ville mina två äldsta, Linnéa 5 och Alexander 4, se mitt favoritklätterträd. Jag berättade att de isåfall måste göra exakt som jag sa åt dem och de lovade de att göra. Först gick vi längst landsvägen en bit uppför backen där jag gått så många gånger att jag ibland tycker att jag ser mina små fotspår i asfalten.

Tydligast minns jag de iskalla morgnar då jag var på väg upp till den gamla skolan för att öva traktens Lucianummer. Snödrivorna låg i höga vallar i dikena och vinden drog med sig piskande snöflingor mot mitt då oskyldiga lilla ansikte. Nu såg allt annorlunda ut där mina barn gick hand i hand mot skogsdungen.

Nu förklarade jag för dem att de måste smyga och vara tysta hela vägen till dungen. De frågade givetvis varför. Jag berättade då om skogsdungens magi och att man aldrig kan veta vad som väntar där. De stelnade till men jag försäkrade dem om att de var trygga om de bara höll sig till mig och gjorde som jag sa samt undvek taggbuskarna på kanten.

Nu var vi framme i dungen och jag berättade för dem att de nu var som kung och drottning där. Men inte utom fara. De måste vara på sin vakt. De sken upp men släppte aldrig det där allvarliga i blicken. Vi gick med modiga steg igenom dungen till mitt gamla träd som jag så många gånger suttit och ätit massäck i. Snett nedanför låg tjärnen som jag bad dem hålla ett öga på eftersom det var där pirater ibland lade till med sitt piratskepp. Jag har slagits mot dem många gånger eftersom de såg dungen som sin egen.

Men inga pirater kom. Istället hade vi en supermysig stund där i min barndom.

Efter nostalgin blev det mer nostalgi då vi drog iväg till Viken för min show. Jösses vilken härlig publik som samlats! Tusen tack alla ni!

Efter showen drog vi vidare till min barndomsväns föräldrar som bodde en bit ifrån oss och som drev och driver växthus med försäljning. 
Det blev en otroligt mysig stund och vi fick gå runt och se på lammen, hönsen och hästarna i stallet.

Jag fick återuppleva så många minnen om hur vi sprang omkring i växthusen och lekte indianer m.m. Starkt och fint.
Min konklusion när jag ser mina barn i den miljön och vet vilken kärlek till naturen och djuren som jag fått, är att alla borde få en sådan barndom.

Jag trollar på Vikenfesten 2017

21 Jun 17
Daniel Karlsson
, , , , , ,
No Comments

Nu kan jag meddela att jag kommer att vara med på Vikenfesten 2017! Det ska bli otroligt roligt. Datumet är 29:e Juli så missa inte det!

Viken ligger ju bredvid Döshult där jag är uppväxt och där bl.a. mina böcker SignesÄppelträd och Hjälp! Ett lejon har ätit upp mamma och pappa! utspelar sig. I min kommande bok som är uppföljaren till den sistnämnda får man följa med Daniel till Viken när han handlar. Uppföljaren kommer att heta Hjälp! Monster utanför tältet!

Det ska bli så himla roligt att få komma ner och hälsa på i Viken och jag har så varma minnen därifrån. Jag minns när man äldre bror hade sina segelkurser där och hur jag undertiden brukade fånga krabbor och äta nyrökt makrill ifrån den lilla kiosken. Det var sannerligen en underbar tid och mitt hjärta längtar tillbaka.

Jag minns också hur jag gick i Mulle och besökte Viken. Då åkte vi till Talldungen och lärde oss om naturen, sjöng sånger och lekte. Det var även där min pappa simmade ut med min gummibåt för att dyka ner och hämta upp blåmusslor. Då han ville få med sig så många som möjligt varje gång la han ner några innanför sina badbyxor. Jag minns fortfarande skriket då en mussla nöp tag i hans snopp. Fina minnen!

Jag ser verkligen fram emot att träffa allihop och jag planerar att stanna förbi mitt barndomshem i Döshult. Ska även träffa journalister då som vill skriva om mina böcker och min barndom.

Må väl allihop!

Daniel & Yankho i Örkelljunga

12 Mar 17
Daniel Karlsson
, , , , , , , ,
No Comments

I lördags (2017-03-11) besökte jag och Yankho Örkelljunga för att showa med vår föreställning Daniel & Yankho LIVE. Det gick riktigt bra och publiken var verkligen med på noterna hela vägen. Det är alltid härligt med människor som genuint kommer dit för att ha roligt!
Jag och Yankho hoppade in i bilen på fredag vid lunch och drog söderut.

Vi vaknade till ett underbart vårväder som givetvis gjorde både dagen och showen gott! Tusen tack all publik för att ni kom och för att ni ville ha roligt tillsammans med oss!